Spöktimmen!

Nu hade min bok passat alldeles utmärkt. Alltså den där som jag skulle skriva ner alla ideér vad jag ska skriva om. Jag låg och tänkte på nånting riktigt kul, jag låg och skratta för mig själv till och med. Men sen börjar jag spela tetris på en speldosa och vad händer? Joo jag glömmer såklart bort vad jag tänkte på! Alzheimers nästa?

Men jag berättar om en annan rolig händelse eller rolig och rolig ni får avgöra själv. Jag va inne och leta musik på youtube när jag kom på en sak som hände när jag va och handla en gång. Jag tycker inte om bortskämda barn eller när föräldrar inte säger åt barn som stör. Jag kan blir helt vansinnig, fast det syns ju såklart inte.
Iallafall, jag står i kön och mamman står före mig och håller på att betalar. Hennes kära unge står och sparkar på kassatjosan (det är alltså plåt), det låter nånting fruktansvärt. Jag blir allt mer irriterad, kastar hotande blickar fram och tillbaka mellan mamman och sonen och i min hjärna skriker jag, "men säg åt han och hålla k*ften". Efter ungefär en minuts sparkande är mamman klar och hon vänder sig till pojken och jag skrattar elakt för mig själv för nu tror jag pojken ska få sin stora utskällning.
Men vad gör hon!? Hon ler mot pojken och kläcker ur sig nånting så dumt som, "nämen håller du på spela musik". Jag tappar hakan, himlar med ögonen och tänker varför gud!? varför!?

Skenet bedrar



Jag kunde ha strypt detta barn och lagt han i en kvarn

Kommentarer
Postat av: Anonym

Precis som med barn, som gråter och väsnas i en kyrka. Varför går man inte ut med barnet? Det stör hela föreställningen. Men vissa föräldrar verkar bara vara stolta över barnet som springer fram och tillbaka i gången och väsnas.

2010-03-02 @ 17:06:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0